Tuesday 17 March 2009

sunset

Ännu en helhärlig dag i det så kallade livet. Min tisdagsmorgon började som sagt på ett nästintill magnifikt sätt. Morgonens soluppgång var något av det värsta jag sett på länge! Svårt att återge känslan genom ett simpelt fotografi, liksom blogginlägg, men det var sinnessjukt mäktigt. Stod ett par ögonblick, halvt tagen av ljuset och glöden och värmen och vårkänslorna. Så glad kan man bli av lite sol.
Dock började min morgon egentligen ganska kaotiskt då min nyvakna hjärna fick för sig att jag hade gott om tid för en sovmorgon. Vanligtvis flyger jag upp då mobillarmet ringer, men inte den här gången. I en slumrande omöjlig illusion inbillade jag mig att några få minuter under täcket skulle göra min dag mycket bättre. Så jag somnade om, och vaknade en halvtimme senare. Woops... fick springa genom duschen och slänga i mig frukosten på sådär fyrtio minuter. Gah. Jag som är så extremt invand i mina morgonrutiner.
Förmiddagen fortsatte med stumfilmsproduktion, ett smått misslyckat redaktionsmöte och sopplunch i den överfulla matsalen.
Under eftermiddagen passade jag på att ha lite kvalitetstid tillsammans med pappa. Sällan sådant hinns med nu föt tiden. Vi lagade middag och tog en promenad ut till Stångehuvud med Chester, där vi träffade en mycket entusiastisk Joel.

Morgondagen blir soft. Uteidrott i det fina vädret, reklamsession i studion och fortsatt portfolioproduktion. I skrivande stund är jag sjukt sugen på pannkakor. Jag överväger seriöst möjligheten att återvända till köket och grädda en sats... Men jag antar att mina mathallucinationer som vanligt slutar i en en djup suck och en stor kopp te. Skål.

3 comments:

  1. Haha. Jag visste inte att jag var entusiastisk faktiskt. Men trevligt var de i alla fall tyckte jag!

    ReplyDelete
  2. Haha, jodå! :) Entusiastisk tycker jag passar ganska bra in på dig!

    ReplyDelete
  3. Haha :) där ser man:)!

    ReplyDelete