darkroom

Idag har jag mest befunnit mig i ett kompakt mörker. Totalt jävla kolsvart, med vissa inslag av infrarött och sepiatoner. Började med filmframkallning under morgonen, och detta ska jag säga er, är något så roligt att det är svårt att sluta när man väl börjat. Oj vad kul det är. Trots att resultatet inte blev så himla bra till en början (men det må så vara för det var ju liksom första gången) så är det lika otroligt varje gång man ser hur bilden växer fram på det vita pappersarket i plastbaljan. Tomt tomt tomt, och sen plötsligt målas hela fotografiet upp som en tavla mitt framför ögonen. Detta resulterade inte bara i att fotolektionen ägnades åt analog bildbehandling, även lunchrasten och svenskan spenderades i mörkrummet. Oskyldigt smög jag och André oss iväg från vår lärare, predikandes om Voltaire och Daniel Foe-litteratur, då abstinensen av ättiksdoft och Minoltafilm blev alltför stor. I närmare två timmar var vi värre än barn på julafton där vi sprang fram och tillbaka mellan framkallningsvätskor och negativ. Vi till och med stannade kvar i skolan efter lektionens egentliga slut. Själv åkte jag inte hem förrän helv fem.

Nu ska jag försöka få någon struktur på den där överfyllda resväskan. Fyra dagar. Sen lämnar jag det här landet för ett tag, äter riktig pizza, dricker gourmet-vin, firar födelsedag, plåtar vidsträckta slätter och bergslandskap och badar i varma källor. Avundsjuka kommentarer är så välkomna.