*

Det var de sista resterna av sommaren som rann bort mot persiennmönstren på golvet nyss. Det var tillvaron klädd i förväntan och bokeh 04:11, en stilla vibrerande morgon i juli, kantad av tatuerade överarmar mot min solbrända kropp i Skagerraks lågvatten en månskensnatt i augusti. Det var dofterna av sensommarregn som torkade mot stadens asfalterade genvägar ifrån verkligheten. Billig alkohol i pappmugg på en västkustbrygga en helt vanlig ovanlig söndagseftermiddag, alldeles nyss. Det var tiden som flöt på och försvann, existerade i all sin påtaglighet av oarkiverade fragment, som för någon hundradels sekund inte var synonymt med digitala klockor, ambandsur, alarm.