snö

Snö igen. Den här gången är den vit och lätt och fin och iskallt vacker. Inte sådär gråbrun och blöt som den varit de senaste veckorna. Och bara för att den var så fin just idag så orkade jag helt enkelt inte irritera mig mer på vädret. Kanske är det min överdrivet pessimistiska inställning till vinterhalvåret som fått de högre makterna att envisas med fortsatt nederbörd. Kanske är det helt enkelt mitt eget fel att det aldrig blir vår när jag gång på gång utstöter samma trötta suck då jag upptäcker det vita täcket på marken och förvånas ännu en gång över att det inte blev sommar den här veckan heller. Även om vår i tidiga februari inte tillhör vanligheterna...

För att återgå till de aktuella företeelserna på hemmaplan har kvällens umgänge med gitarren just avslutats. Är det bara jag som får platta hårdhudade fingertoppar av att pressa ackord? Inte det minsta skönt att vara dubbelhudad på vänsterhandens fem, men vad gör man inte för att få uppleva lite ljuv musik. Okej, nu ska vi inte överdriva mina musikaliska attempts till "wanna-be-pro-guitarplayer". However. Annars har jag mest njutit av min totala diss till psykologin och matteboken, druckit te med Sofia och längtat till morgondagens sovmorgon, fredagsmys och helgen. För övrigt hade jag och min huvudvärk tänkt gå och lägga oss nu.