birthdays

Idag fyller min lillebror år. Tolv hela år. Dagen började i vanlig ordning med en morgontrött halvfalsk födelsedagssång, en lite extra fin födelsedagsfrukost och presentöppning. Min bror fick en splitterny bronsfärgad cykel, som han glatt cyklade omkring på genom köket och vardagsrummet, utan någon som helst tanke på omgivningen och ömtåliga föremål. På ett smått otroligt sätt lyckades han i alla fall parera allt värdefullt och krossbart, trots alldeles för långa armar och ben som mest flyger omkring överallt. Det är ett under att han inte orsakar större incidenter än vad han faktiskt gör med tanke på den bristande kroppskontrollen...

Jag är egentligen inte mycket för födelsedagar. Mest ogillar jag mina egna. Det här med att släkt och annat folk som aldrig nånsin annars tar sig tid att ses ska komma och hälsa på, förväntar sig spektakulära middagar och efterrätter. Det här med att dom överlämnar fina presenter och pussas och kramas känns så oäkta. Som om fina omslagspapper och gratulationskort liksom skulle ursäkta den annars nästintill konstanta frånvaron. Jag kanske är ensam om att inte tycka överdrivet mycket om att få presenter och äta tårta, men födelsedagar har en tendens att bli lite väl krystade.

Sofia och jag har bakat världshistoriens äpplekaka. Den är nästan femton cm hög och doftar kanel och ser allmänt underbar ut. Jag älskar äpplekaka. Kanel älskar jag ännu mer. Jag älskar mat och smaksensationer över huvudtaget. Men den här dagen är inte riktigt min. Idag har min hals gjort revolt och tillåter mig inte att svälja sådant som inte är i flytande form. Sconesen imorse skulle kunna jämföras med att käka taggtråd. Så, på min lillebrors tolvårsdag kommer jag att dricka te och äta soppa, och se på när familjemedlemmar och släktingar girigt vräker i sig min fina äpplekaka.

Gitarrspel med min söta kusin och hennes vithåriga troll (?)