Watching the world through a lens

Morgonens författande av den terribla historieuppgiften fortlöper enligt prestationsmässiga dubbelmorala krav. Skriver några rader, för att sedan bota min rastlöshet på blogger eller facebook. Ihärdigheten själv. Jag har ungefär lika mycket inspiration till övers för spanska armador och brittiska religiösa 1600-talsideal som för eftermiddagens glädjedödande novellfilmsproduktion.
Har fortfarande inte lyckats få igång högtalarsystemet där hemma. Morgondagens möte kommer gå åt skogen med min dåliga planering. Och dagens lunch fick man pröjsa dyra pengar för. Allting går så otroligt strålande idag! Min blogg blir bara sämre och sämre. Mitt huvud är ett enda gigantiskt kaos av faktabaserade historiska sjöfartsbravader, APU-förvirring och mardrömmarsframkallande bevis på min usla ekonomi i form av Swedbanks kontoutdrag. När använde jag senast ett nytt uttryck här? När formulerade jag senast något som inte involverar studier, Spotify och kaffe?
Och sedan när, NÄR började tiden speedas upp, fast forwardas i trippel exponeringstid?!!?!?!!!!11 Hallå, i vilken hastighet är det tänkt att man ska leva egentligen? Jag menar, snart ska man väl börja sova snabbt också. Det var förresten min sista tanke innan jag somnade igår, "somna nu, fort! Klockan är mycket och annars får du sömnbrist!" Blodsockernivån på minus femtio dygnet runt. Fokus: Minus tvåhundratrettioen. Undrar om jag inte blivit lite närsynt också.
Någon som ska med och fika?