Saturday, 30 January 2010
slowmotionfrukost med Henrik Wallgren
Kaffe och te, GP och nyvaket pianospel. Att sega sig igenom en lördagmorgon med god frukost och fin musik, gärna under ett flertal timmar tills någon plötsligt utbrister "är det inte dags för lunch snart?!", kan vara det bästa sättet att spendera helgförmiddagar på. Speciellt när solen strålar sådär kopiöst vårhärligt underbart och oförklarligt framkallar adrenalinkickar och eufori bara genom att existera i all sin osynlighet som glimtar bakom moln är ibland det enda som krävs för att livet verkligen ska kännas värt att leva. Speciellt om detta sällsamma januariljus kombineras med något trevligt i morgontidningen. Som Henrik Wallgrens fenomenala krönikor i två-dagar-bilagan. När jag läst dagens visdomsord från den bitterljuva göteborgaren och återigen slagits av hans fantastiska insikter blir jag så barnsligt entusiastisk att hela familjen genast tvingas läsa mästerverket.
Dagen till ära handlar den korta men välkomponerade texten om rakvattendoftande äldre män, spårvagnar och livserfarenhet. Om att ifrågasätta sina jämnåriga bekantskapskretsar:
"De flesta gamlingar verkar ju helsköna. Som om de tillslut äntligen fattat grejen. Som om de trots löständer, höftproteser och stomipåsar hittat fram till vad som verkligen räknas. Sökt överallt efter meningen med livet och funnit den i en mazarin och en kopp kaffe på fat."
Alla ni andra lyckliga GP-prenumeranter kan ju bara slå upp sidan 31 och börja läsa.
Jag ska också börja dricka kaffe på fat.
Dagen till ära handlar den korta men välkomponerade texten om rakvattendoftande äldre män, spårvagnar och livserfarenhet. Om att ifrågasätta sina jämnåriga bekantskapskretsar:
"De flesta gamlingar verkar ju helsköna. Som om de tillslut äntligen fattat grejen. Som om de trots löständer, höftproteser och stomipåsar hittat fram till vad som verkligen räknas. Sökt överallt efter meningen med livet och funnit den i en mazarin och en kopp kaffe på fat."
Alla ni andra lyckliga GP-prenumeranter kan ju bara slå upp sidan 31 och börja läsa.
Jag ska också börja dricka kaffe på fat.
Labels:
vardagsfenomen
Wednesday, 27 January 2010
kartbild
Jag vill ut i världen,
ut och fotografera.
Fotografera är det enda jag vill göra.
ut och fotografera.
Fotografera är det enda jag vill göra.
Labels:
vardagsfenomen
Tuesday, 26 January 2010
26
Skissar förslag på typsnitt till Vanessas tatuering, dricker vaniljthé och sjunger med i Iron & Wines mästerverk från "Around The Well"-albumet. Borde egentligen skriva klart det där talet jag ska hålla imorgon (var det någonting om relationer? Eller kanske... isbjörnar?) men inspirationen lyser, som alltid när det kommer till tvångsmässiga projekt, med sin frånvaro. Stor, gigantisk sådan. Gitarren lockar, liksom pianot och alla tokbra väntande filmer på hårddisken jag ännu inte hunnit se. Kommer sluta med att jag skriver ihop det där framförandet på bussen imorgon. Alternativt brygger några liter kaffe och kör en nördig och sömnlös uppesittarkväll. (Det senare kommer naturligtvis aldrig att inträffa.)
Vad ska man säga? Planeringen är lika strålande som alltid. Och jag sjunger vidare.
Labels:
vardagsfenomen
waitin' for a superman
Att vakna till fina sms om kaffe är en rätt underbar start på en i övrigt ganska grå dag.
Labels:
vardagsfenomen
vår -
Har nog fortfarande inte riktigt accepterat det här med vintern. Årstidsväxlingar, mörker, tystnad, brus, neon. Förvånas varje gång jag går utanför dörren över det vita täcke som ännu döljer marken. Minusgrader och is, kalla händer inuti trasiga tumvantar känns fortfarande ovant och distant, för överallt ser jag glada cyklister i sandaler, blåa himlar och blommande träd. Varje dag lyser solen avlägset i nacken, trots att vindarna viner och det mesta är grått.
Längtar ihjäl mig efter våren. Så mycket att jag har svårt att sova. Lyssnar på spellistor från augusti, bläddrar i jpg-filer från april. Andas in djupa andetag för att kanske kanske en morgon verkligen och äntligen upptäcka den där obeskrivliga doften av vår. Ännu viskar almanackan 'januari'. Trots det är dagarna korta och även den här våren väntar äventyr.
Längtar ihjäl mig efter våren. Så mycket att jag har svårt att sova. Lyssnar på spellistor från augusti, bläddrar i jpg-filer från april. Andas in djupa andetag för att kanske kanske en morgon verkligen och äntligen upptäcka den där obeskrivliga doften av vår. Ännu viskar almanackan 'januari'. Trots det är dagarna korta och även den här våren väntar äventyr.
Labels:
vardagsfenomen
Monday, 25 January 2010
Sunday, 24 January 2010
Subscribe to:
Posts (Atom)