Sunday 31 May 2009

YHIM

Egentligen fick jag kanske vad jag ville ha. Det jag saknat precis varje dag sedan elva månader tillbaka fanns plötsligt i personfierad form framför mig. I strålkastarljuset på det pulserande dansgolvet, i skenet från gatlamporna på Avenyn, vid min sida på hemvägen i soluppgången, på sängkanten i morgonsolen. Och trots förvirringen och samvetet som skrek nej och en ihållande känsla av något som inte på något sätt kan kläs i ord var det några fantastiskt vackra och efterlängtade ögonblick. Svidande ambivalenta och svårdefinierade, men något som jag i efterhand kommer på mig själv med att sakna.
Tack och förlåt.
Posted by Eleyonor at 16:54
Labels:

3 comments:

  1. Sofia1 June 2009 at 17:59

    His Hand In Yours?
    PLEASE BE HONEST!! Be true, cause I don't want to lock you up in a sad sad zoo...

    ReplyDelete
  2. Eleyonor1 June 2009 at 22:05

    Som du vet så har vi ju pratat om det båda två nu och jag vill vara ärlig och uppriktig mot dig och det var absolut inte meningen att du på något sätt skulle missuppfatta det som hände. Jag älskar dig alldeles för mycket för att låta "another hand" ta över om du förstår vad jag menar. Jag kan inte neka att det var fint och att det var något jag saknat under en tid som mest kännts som en evighet, men jag kan inte heller bortse det faktum att du är min syster och att det betyder mer än det mesta i det här fallet<3
    Jag hoppas att du förstår.

    ReplyDelete
  3. Sofia2 June 2009 at 14:31

    Tack jag förstår. Jag älskar dig. Jag tror du vet ungefär hur läget ligger just nu.

    ReplyDelete

Subscribe to: Post Comments (Atom)