ljudlös

Jag försov mig imorse och sen blev hela dagen upp och ner. Balsamet var slut. Jag hann inte äta färdigt frukosten. Glömde manus och uppsats och planeringsmöte och nycklar och hjärnkapaciteten hemma bland lakanen.
På förmiddagen tillverkade vi kameror av plåtaskar och papper och nålar och folie. Sedan tog vi vidvinkelbilder över gatorna och träden men allt blev bara vitt och vyerna gick inte att fånga i en liten låda.

Vi tog bussen till stadsdelen utanför stan, där gatorna är döpta efter vintern. Trodde det snöade, men det var maskrosor och pollen som flög runt överallt. Malin spelade på sin gitarr och jag sjöng falskt och fönstret var öppet och det doftade nästan sommar. Hon ska köpa en av elektrisk karaktär, snart. Det gjorde mig glad. Vi ska spela bort nätterna och bara dricka kaffe och skriva låtar och göra film hela sommaren. I mitt huvud gör vi det i alla fall.
Sedan anlände våra skådespelare och vi tog närbilder, gjorde panoreringar, regisserade, kritiserade. Sedan ballade ljudet ur. Då åt vi fullkornspasta med creme fraiche och majs, fick skjuts till Saga och köpte biobiljetter. Änglar & Demoner. Satt och tittade på ridåerna i softad belysning, längtade efter choklad. Vi såg reklamfilmerna, sen gick projektorn sönder och maskinisten var hemskt ledsen och vi fick pengarna tillbaka och gick till bussen och ingenting blev som vi hade tänkt.

Imorgon lämnar jag stan för några dagar på sommarön. Egentligen vill jag bara sitta i en filt på taket hela natten. Spela bort alla konstiga känslor på gitarren och skriva den där boken jag tänkt skriva så länge. Men jag vet inte vad den ska handla om och jag har inte råd att offra en natt för gitarrspel.