goodmorning/goodbye

Jag har sommarlov nu. Känns både underbart och miserabelt. Mest underbart. Jag har inga planer alls, borsett Coldplay i Stockholm i augusti. Fullkomlig frihet. Hej långfrukostar, engelsk läsning i hängmattor på lantställen, fisketurer, ljusa nätter och svenska jordgubbar. 

Gårdagens skolavslutning gick ju inte riktigt som planerat. Brännbollen vid Riverside ställdes in på grund av dåligt väder och blev kakbuffé och dåliga ordvitsar i Gallerian. Festen hos Elin byttes ut mot middag hos André, som ställdes in på grund av fylla/bakfylla hos värden och blev bowling, men även den ställdes in då ett busslass norrmän bokat hela bowlinghallen resten av eftermiddagen. Tyvärr fick jag inte vara med och vittna till norrmän-bowling-grejen då jag och Elin var på banken och avvecklade (äntligeeeeeen!!!!!) vårt företagskonto. Denna enorma relief firade vi sedan med chai och varm choklad på vingliga cafébord utanför Espresso House. Pratade bilindustri och finanskriser och kändes oss allmänt vuxna. 

Hela skolavslutningsillusionen om vita klänningar, befriade människor, bra musik och efterfester till soluppgången urartade till slut i en slät kopp kaffe åtta MP2C:are emellan på Lejas uteservering i någon sorts melankoliskt duggregn. Lite otippat. Därefter åkte vi hem till Malin, grillade, spelade gitarr och såg Tristan & Isolde. Kom hem strax före tolv, rätt dränkt, genomblöt och så vidare. Spöregn om något. Drack te och åt marrängtårta.

Fredag: Nybakade scones, färskpressad juice, regn och Sigur Rós till frukost. Tillsammans med GP's klubb- och musikresencioner. Jag älskar resencioner. Känner geniun uppskattning inför att läsa om människors tankar, intryck och åsikter om olika samtida fenomen och aktuella företeelser. Jag har till exempel i detalj börjat läsa artiklar och krönikor om diverse konsutställningar, installationer, seminarier och udda performances. Kvantitetskonsumerar i trycksvarta. Funderar starkt på att besöka modeutställningen på Rhösska, installationerna av avlägsna ljudkonstnärer på Botaniska, spontansemestra i Stockholm, se nåt gripande, exklusivt, teatraliskt på Göteborgs Operan eller bara vandra omkring på något gigantiskt bibliotek och vara allmänt multikulturell. Känns som en rätt lockande tanke. Speciellt när alla man känner lämnat Sverige, svikit midsommarhelgen för varmare breddgrader på Rhodos, i Belgrad, Grekland, i Rom. Här sitter man i regnet liksom. Suktar efter kultur och äventyr. Kan verkligen inte släppa min fantastiska föreställning av Paris. Vill dit. Nu. Jag har tänkt, övervägt, planerat så länge nu. Det måste ju ändå vara ödet, meningen att jag ska åka dit, eller?